Alias Curre, är ju och hälsar på brudar. en av dem är inte riktigt där än, den andra skulle ha kommit igår, men något hände på vägen så de kunde inte dyka upp. Får se om de kommer idag istället. Men inte är han på någon semesterort eller så bara för att brudarna inte ställer upp, nej då är det gym som gäller. Måste väl jobba lite på muskelmassan så han kan flirta med de stora tjejerna. Eller i alla fall imponera på dem. Hi hi! Fick en film när han skuttar över ett litet hinder. Jag ska förhoppningsvis dit i morgon så vi kan löshoppa ordentligt och filma. Ska bli skoj! Tänkte först försöka åka o kolla på ponnytävlingarna, då är man ju riktigt pepp att åka o löshoppa lilla pållen sedan.

En liten filmsnutt jag fick... Lika positiv som alltid den här lilla killen!!

Sullivan sköter sig inte alls i gruppen, elak som attan mot Walle och nu får han gå ensam tills Curre kommer hem igen. Ska släppa ihop dem sedan igen i en större hage så blir det nog lugnt igen. Första dygnet gick jättebra med dem, men sedan flög fan i lilla gula killen och jag blev lite orolig att någon av dem tillslut skulle forcera staketet i panik. Men nu är lugnet återställt.

Min första "riktiga" jobbvecka sedan sommaren är snart slut, phu... Jo, jag har jobbat i sommar, men det har varit 2 nätter eller 2 dagar lite lagom utspridda, men nu har jag haft både nätter och dagar på samma vecka och det märks, man blir både trött och får inte saker gjorda, men snart är man tillbaka igen. Gäller bara att hitta rutinen på allt igen. Älgjakten ställer till det då jag inte kan ta med någon av ponnyerna på släp när jag skrittar ut. Vill inte rida med handhäst efter vägen, är trångt nog som det är. En vecka till så har de släppt lite på spänningarna i avtryckar fingret hos jägarna och man vågar sig ut igen. 

Angående det vikt(iga) så tänker jag suga lite på det tills månadens slut.... 

Glöm inte reflexerna på kvällarna, det skymmer fortare än man tror!!

Carpe Diem

Kerstin

.. Att vakna nöjd och glad. Just nu hänger mycket i luften i mitt liv, bollen rullar, men av förklarliga skäl så går det ju naturligtvis inte att sparka på den, den måste få rulla i sin takt och hitta rätt väg in i mål. Men efter jag tog det beslutet så har en massa andra saker börjat falla på plats också. Inga stora världsomfattande saker, men funderingar och andra saker jag grubblat och funderat på eller bara skjutit framför mig.

Måste bara få ge Agria en eloge också. Det är ju nu över ett år sedan jag sålde Sydney och av någon anledning så glömde jag att ta bort försäkringen på henne, ringde i våras och sa upp den. När hon fick reda på att jag sålt hästen så sa hon att jag bara skulle skicka in kontraktet så skulle jag få tillbaka de premier jag betalat "i onödan". Även det föll ur min hjärna tills härom dagen då jag såg att de fortfarande drog hennes premie varje månad. Ringde och hon svarade lika trevligt som förra gången att det var inga problem, faxa in kontraktet så löser det sig. Så nu har jag tagit tag i det och så får jag se om det dyker upp några pengar. Men att de har den policyn att betala tillbaka premier fastän ägaren varit glömsk är ju toppen tycker jag. Den tjänsten hade tex inte Sveland (fast de är jag supernöjd med ändå). 

Fina Sydney  ♥

(bilden är lånad av hennes ägare)

Benen är lite stumma efter de sista dagarnas promenader, jag brukar ju alltid gå delvis i skogen, men nu är det ju bara vägen som gäller pga älgjakten och det känns, skulle nog ha skor med bättre och mer flexibel sula. 2 älgar har de redan skjutit här uppe och i morse när jag gick ut till hästarna så hörde jag ännu ett skott, men de kan ju ha missat...

Hade en väldigt lugn natt på jobbet och satt och kollade på lite bilder på Prins och Sullivan. Vi har haft otroligt mycket skoj med vår lilla Prins, vilken pärla han är!!

Älskade och tålmodiga lilla Prins ♥

Och kolla vad det här lilla trollet vuxit på sig sedan han kom i oktober 2011.

Från liten buse till en cooling med ryttare.

Inte mycket till lugg för 2 år sedan, hi hi!

Nej nu ska jag ta och göra något vettigt med sötnötarna som bor här!

Carpe Diem!

Kerstin

I förmiddags när jag gick med hundarna så var det ingen långpromenad inplanerad. Den skulle jag lägga i kväll när det svalnat lite. Men hur det nu va med musik i öronen och tankarna på annat håll så rörde sig fötterna framåt och framåt... Tillslut tittade jag till och opps, hade jag gått hända HIT!! Då var det bara att vända och ila tillbaka hem eftersom det var möten mm inplanerat. Men 12 km enligt vägskyltarna blev det i alla fall. Kändes skönt, men på grund av värmen så var det 2 väldigt trötta vovvar när vi väl svängde in på gården. Phu! Nåja blir 5 km till nu på kvällen sedan är vi nöjda för dagen.

Någon häst blev det inte idag, möten mm satte stopp för det. Tycker Sullivan är duktig som går ensam hemma på dagarna. Det är han ju faktiskt inte van vid. Ropar ibland, men stressar inte upp sig ingen svarar.

Angående flytten och vart jag tar vägen så kan jag ju helt omöjligt svara på det eftersom jag inte har en aning om hur länge det tar innan jag får huset sålt. Det tror jag nog ni förstår också. Att man sedan har en plan eller en idé är ju en helt annan sak, men det är väl dumt att ta ut saker i förskott. Kanske ingen som köper huset på ett år, eller så är det sålt på en månad. Jag gör som jag brukar, tar dagen som den kommer och löser problemen allt eftersom.

Dax att speeda upp tempot lite!

Carpe Diem!

Kerstin

Höst, javisst, iaf på nätterna. Då sjunker temperaturen och det är långärmat och vissa kvällar även en täckväst på. Det ligger lite på gränsen. Men dagarna är fortfarande ljuvliga. En kväll eldade vi faktiskt lite, det var lite ruggigt inne, men blev snabbt mysigt igen med en liten brasa.

En kompis som lagt ner en massa pengar på att få sin häst dräktig i sommar ringde mig och frågade om inte Curre kunde göra ett litet sensommar jobb, då det visade sig att stoet fortfarande gick tom. Curre har ju tidigare betäckt det här stoet om jag minns rätt. Så igår fick han sig ett välbehövligt bad, lite extra pälsglans i manen och svansen och sedan galopperade han villigt på transporten. Curre har alltid varit lättlastad, men nu har det ju blivit så att han fått åka iväg och betäcka så jag inte kan ha stona här hemma. Så nu kan jag snart släppa honom vid stalldörren så galopperar han in själv. Ha ha, gäller att de får "rätt" belöning när man ska motivera dem. Hi hi!! Ev blir det 2 ston, ingen av dem var villiga igår så han fick jobba på ridbanan istället. Det hade han nog inte räknat med, ha ha!!

Fick några bilder ifrån det, men får inte in dem från telefonen hit så jag ska trula vidare med det när det finns tid.

Sullivan tyckte det va lite trist när kompisen for, men fick ju lite mer egentid med matte så jag tror han blev nöjd ändå.

Mitt fina lilla troll! ♥

Drar man lite i luggen så går den precis nedanför näsborrarna...

Jag som alltid älskat manar och svansar är ju mer än nöjd att han har iaf man och pannlugg, svansen är dock inte mycket att hänga i julgranen, men den har blivit snäppet tjockare. Tror det åker några strån då och då när killarna busar.

Curre har eg ingen speciell man så han är jag lite inne på att frisera till faktiskt. Hero har eg inte heller någon speciell man, den har blivit längre, men kapar jag den så blir jag väl lynchad, ha ha!! Nej han får behålla sin man min guldgosse. Walle har så fin hals och skulle vara fin i kort man så den syntes, men vi får se, han har ju en man fri sida så man får ju både och på honom. 

Sullivan fick jobba lite igår och han skötte sig väldigt bra, ska sätta lite fart nu så hinner jag med honom ett pass idag med. Trist ridning nu när älgjakten börjat, skritt efter vägarna. Klarar jag mig utan känns det som, men är väl lika bra att hålla igång ändå..

En av mina grannar är på EM i Tyskland med sin westerhäst, 2 guld till Sverige i halter (tror jag det heter), genom dem då. Grattis till dem!!

På kvällsturen med hundarna stannade en av grannarna mig och vi "tok" pratade en stund, ha ha! Gick små fnissande hem och drar fortfarande på mungiporna när jag tänker på allt tok som sades. Ha ha, tur man har någon som kan muntra upp en efter vägen.

Nej gott folk, dax att farta lite igen!

Carpe Diem!

Kerstin

Så något annat skoj har väl knappast hänt. Angående bollen som är i rullning så är beslut ett och två tagna. Huset ska ut till mäklare och säljas. Vi (jag och exet) har lite saker som ska fixas till först, men sedan så... Det beslutet känns riktigt bra faktiskt. Dax att gå vidare och hitta nya spännande saker i livet.

Beslut två är betydligt tristare och det är att lilla Prins kommer att trava in i sitt kungarike inom kort. Han har varit halt hela sommaren och markerar fortfarande. Han rids inte, så antagligen så har det hänt i hagen, det går ju lite livat till vissa dagar. Det är unga busar han går med nu. Eller så kan det vara något han känt av en längre tid eftersom han själv tydligt visade redan för ett år sedan att han inte längre ville bli riden. Jag spekulerar inte i det, han är halt. Han fd ägare är informerad om läget och även om vi båda är ledsna så känns det rätt mot honom. Han har haft ett bra liv och gjort många barn och vuxna lyckliga. 

Älskad och kommer att bli saknad   

Men än njuter vi av vår Prins och allt han har kvar att erbjuda oss och vi honom!

Carpe Diem!

Kerstin

Laddar med lite frukost så där kl 14 på dagen... Hi hi! Har jobbat natt till mitt försvar.

Så här kan en frukost se ut...

Ang det vikt(iga) igår så har jag säkert fel på både våg och måttband. De har inte rört på sig alls!!   Ja ni förstår känslan, vad kan man lita på eg? Tydligen inte appar, inte vågar och ska man nu inte heller kunna lita på måttband?! Nåja, 2 ridbyxor som tidigare varit lite på gränsen till små sitter nu som en smäck och ingen är gladare än jag!! Klarar jag mitt mål till jul så har jag lovat mig själv de plommonfärgade JH byxorna från Hööks i julklapp. Fast nu sa barnen att de skulle köpa dem åt mig, ha ha. Sötnötterna mina!! ♥ 

Nu ska jag ut och köra traktor..

Carpe Diem!

Kerstin

En vän till mig har haft ett tufft beslut framför sig och men idag var dagen. Dagen då älskade ponnyn skulle somna in. På grund av olika orsaker så blev det så att jag var den som mötte upp och gav henne sista moroten i detta liv. Det var inte min ponny och jag har inte alls haft med henne att göra tidigare, sett henne i hagen, klappat på henne. Men ändå känns det i hjärtat när man står där. Han som har hand om det är en helt underbar person. Han kom ihåg min sommar för 2 år sedan... Tiden går.... 

Dessa avskyvärda beslut, men som varje ansvarsfull djurägare förr eller senare måste ta. Sänder en tanke till alla där ute och till min vän idag.   

När jag kom hem så red jag ut på Hero en sväng. Han var desto gladare och bjöd på fin trav och kraftfull galopp. Kändes betydligt bättre när jag kom hem igen. Innan jag for iväg så hann jag ta ut Walle en sväng och longera honom. Kan inte låta bli att le åt honom. Antingen har han bestämt sig för att bli "vuxen" eller så har han förstått innebörden av ordet "smörgåsmat". För en ponny som sköter sig mer exemplariskt får man leta efter. Idag när vi skulle tränsa så var han så på hugget efter bettet så jag vet inte hur många gånger det blev "fel" och jag nuddade de skygga öronen utan problem. Trasslade in pannluggen i både nackstycke och pannband, men det var inga problem att fixa till det. Hovar inga problem, stod helt still när jag satte på benskydden (kanske tycker de är snygga). Inget problem alls idag och så har det varit sista tiden, mycket längre tid än tidigare och allt känns mer "säkert" inte som vi balanserar på en tunn lina som brister vid minsta lilla fel. Vore ju toppen om han kunde börja fungera nu, så även det blir ett "problem" mindre att oroa sig för.

Söt är han ju iaf..

De andra småkillarna är väldigt rastlösa och vill ha mer av mig än jag för dagen kan ge dem. Försöker hitta ett fungerande system, men det dyker ju alltid upp något, det är möte, hämtas på skolan, eller så måste man handla eller vad det nu kan vara som stökar till det.

Vi har också tagit en massa olika beslut här hemma, en del trevliga och bra, medan andra är mindre trevliga. Men så är ju livet.

Carpe Diem!

Kerstin

Och full fart som vanligt... Skrev på fejjan, "Bollen är i rullning.." och så är det. Nu får jag se vart eller hur den rullar. Svårt att säga i förhand. Det brukar ju aldrig gå som jag tänkt har jag lärt mig, så jag avvaktar och ser på lite på håll, följer bollen på säkert avstånd.

Hero fick en välförtjänt skritt tur i kväll, lite kallt i skuggan, blir långärmat om det blir mer kvällsridning kan jag lova. 

Tja, får se hur det blir med uppdateringar framöver, är mycket nu...

Carpe Diem!

Kerstin