Det finns dagar och så finns det dagar som denna. Helt underbara, från start till mål.

Började med att skratta så tårarna nästan kom åt Curre och Sullivan. Vilket par, snacka om att de funnit varandra. Så olika i allt, men kompletterar varandra perfekt. Och som de håller på... Säger bara Humle och Dumle!!     Det går liksom inte att beskriva, men vilka små sagohästar, hur ska jag kunna sära på dem!? 

Efter att ha skrattat klart åt dem så tog jag och vovvarna en riktigt lång och härlig promenad. Den här tiden på året är ju bara underbar! Man vill ju aldrig gå in. Hem med vovvarna och ut med Hero. Piggelin, men fin. Hundarna och jag hade hittat en ny väg som vi även prov red och det gick ju bra. Hovis kommer på torsdag och det är på tiden, börjar låta lite glappt i skorna nu. Jag är ju ovan vid det... Men han har 2 ordentliga hovsprickor så jag antar att jag får stå ut med skor på honom ett tag till. Kanske skor av honom bak och kollar hur det går.

Sedan följde dottern med när jag skulle hämta sonen från skolan. Hon gick och handlade lite små saker på affären, medan jag for vidare till återvinningen. Sedan samlade vi ihop oss och for hem och fixade oss lite mellis. Ut i det vackra vädret igen, lite småfix ute och inne. Bland annat så städade vi av altanen och lade på de nya dynorna, köket fick sig en omgång, bort med skiten bara!! Lite blommor i fönstret, nya tapeter eller lite färg så är det ju nära på perfekt! Middagen avnjöts naturligtvis ute på altan i kvällssolen. Ännu en mysig promenad med hundarna och sedan lite hästfix. Så kom grannen förbi och surrade lite. Alltid trevligt.

Funderar lite på om man skulle kolla om man har några vänner och ha en grillkväll i juli, har hittat en helg när jag är ledig! Skulle vara kul, välbehövligt om inte annat!

Kram på er!

Kerstin

Middagen idag bestod av torskburgare och wokade grönsaker med lite bladspenat iblandad, kanske kommer man i tävlingskavajen om ett år eller så om jag sköter mig...   

  Gött!!

Sedan blev det lite fart på oss, ponnyfix och ut i skogen med ponnyer och hundar. Sonen tog Walle och dottern tog Prins, så vi fick lite trygghet. Går ju bra med Zabina som trygghet, men eftersom hon mer än gärna tar en smakbit av hundarna så kändes det inte hel ok, jag kan ju bara hålla i en ponny om jag dessutom ska hålla rätt på vovvarna. Prins verkade ha ätet raketpiller och vi fick hojta att de skulle vänta in oss hela tiden, han var som en Lamborghini, sa sonen, medan Walle va som en trygg Volvo.   Son och Walle fortsatte träna på start och stopp, samt att styra.  Går allt bättre. Walle vill ju gärna ignorera sonen och lyssna på mig istället, men idag accepterade han sonens signaler. Vi pratade lite om att tävla, sonen sa att han ville nog inte riktigt tävla med Walle än. Nej svarade jag, vi låter väl Frida tävla honom lite först, så han blir van. Jo, det var ju bra, hon var ju lite större...   Och lite duktigare, lade jag till. Jo, kanske det...  

Sämre sällskap kan man ju ha...

Sedan blev det lite larv framför kameran...

Men söta är de ju!

Ja det var min dag i korthet...

Hoppas er varit minst lika bra!

En sista underbar kommentar ifrån sonen efter han klivit av och står och snackar lite med Walle. 

"Hästar är helt fantastiska djur, titta bara hur de ser ut och hur snälla de är."

Kerstin 

.. Sa barnen och så följde de med på varsin ponny när jag tog kvällsturen med vovvarna i går. Vi hann inte långt innan regnet kom!! Stora droppar som föll ner på oss, trodde de skulle böna och be om att få vända, då ingen av oss hade regnkläder på oss. Men icke sa nicke, "Åh vad mysigt det är!" Var den enda kommentaren, men väl hemma igen så var det 2 barn som snabbt fixade sina ponnyer och sprang in i värmen.  

Puss mule...

Zero fick jobba från marken igår, välbehövligt för både honom och mig. Han kan mycket, vill ännu mer och försöker verkligen tyda mina vimsiga signaler. Oj oj, vad matte behöver träna!! Tur jag har fina Zabina att träna lite mer på, så slipper jag vimsa till det helt för småkillarna.

Duktiga och underbara Walle. Är ju så rädd om sina bakben, men så har jag jobbat lite och då menar jag verkligen lite med klicker på honom. Gissa vad?! Idag lyfte han ALLA 4 ben frivilligt, vänster bak slappnade han av helt i, höger bak fortfarande lite spänt, men drar inte åt sig benet och han lyfter så fort jag säger "hoven"!! Har jag sagt att jag älskar mina ponnyer (och häst)???

En vinterbild på min underbara småttingar!   

Regn idag, så Zero får vila, passade på att städa ur sadelkammaren, 6-7 täcken åkte i soporna. Några av dem mer eller mindre helt massakerade av killarna, andra för att de har en helt omöjlig passform och jag retar mig på dem varje gång jag lägger på dem. Iväg med skiten bara!!

Nu ska jag åter trotsa vädret och gå med vovvarna en sväng innan stallet ska göras klart och jag ska iväg till jobbet.

Ha en toppen kväll!

Kerstin

Kommer ni ihåg när ni var liten och ritade er drömhäst. Hästen som hade allt, som var så vacker så det gjorde ont i hjärtat när man tittade på den (ungefär som Sullivan.... och de andra finingarna jag har  ). Så växer man upp och man hittar sina fina hästar, de är inte lik hästen som man drömde om när man var liten, men de har det man letar efter. Tänk er att sedan se hästen i en annons, men veta att det inte kommer att bli ni, av olika anledningar. Tänk er sedan att få ett tips om en häst, som visar sig vara just den. Tänk er sedan att allt stämmer och att ni helt plötsligt är på väg till den. Fjärilar i magen och förväntäningar. Så kliver man in i stallet och där står den, hästen från drömmen, hästen som man ritat om och om igen, hästen som bara skulle finnas i sagan. Där står han och JAG ska få rida honom!

Lyckan är total!

Jag lovar att sluta dra i innertygeln...

Det var en pigg och lite busig kille som vi sadlade på och sedan red. Men trots att mörkret föll, det stod en massa hinder på ridbanan, hästar kom och gick, människor kom och gick så kom vi till sans. Om jag fått bestämma så hade jag nog suttit där än...

Alla god råd och allt sunt förnuft är som vanligt bortblåst, men oj så bra allt kändes de stunderna vi båda kom till ro och balans. Som vanligt finns massor av saker att jobba på, men det är inga problem, bara styrka och lite mental balans.
Han är inte så hög, mellan 155-160 cm, men en massa mer muskler på den här så blir han ju alldeles lagom, eller vad tror ni? Tycker ni jag ska ha en större häst?

Natt i natt!

Från en lycklig, snart drömhästägare!

Kerstin

Det drar ihop sig....

Jag är verkligen nervös!!

Kram Kerstin

Nej, ingen panik, men nu har jag några på G som verkligen kan vara något för mig. Känns så roligt. Ska boka tider för ev provridningar nu och så får vi se vad känsla och plånbok tillåter. Ganska lustigt med en av dem, då jag för flera månader sedan tittade på den via en annons sida. Och nu helt plötsligt så visar det sig att den tillhör en kompis till min kompis!! Hur liten är inte världen ibland! Så är även faller för en av de andra pållarna. Och den 3:e tillhör en som jag nyss skapat en kontakt med, men det känns tryggt. Det bästa är att alla dessa vet verkligen vad jag vill ha och bör ha, så snälla, håll tummarna. Kan ju säga så mycket att en av dem är en riktig sagohäst i mina ögon sett!! Skulle jag få äga den så kan jag dö lugnt (om ca 50 år...).

Snacka om energi kick man fick efter det samtalet!! Phu! Tur det, eftersom jag ska vara vaken länge nu. Hela natten, sedan ska jag få vara med på ett vad jag kan tro bli ett mycket intressant föredrag i 4 timmar, sedan är det utvecklingssamtal med sonen. Och då har jag bara hunnit vara hemma en sväng och släppt ut hundar och hästar på morgonen, så jag har allt med stallet kvar. Tjohoo!!! Kommer att somna ovaggad i morgon kväll. 

Mina barn blev hemma från skolan idag och precis när jag vaknade så blev jag uppringd av sonens kompis mamma, som frågade varför hennes son kom hem?! Tja, svarade jag, mina barn har varit hemma idag. (Anser inte att jag ska behöva förklara varför för henne). Jaha, fick jag till svar, men han skulle ju till er! Ja, svarade jag åter, men mina barn har inte varit på skolan idag. Tyst i luren... Men han skulle ju vara hos er idag, kom det.. Jag kände en lätt förvirring, vad ville hon, skulle jag åkt in och hämtat honom ändå eller vad?? Svarade bara än en gång att barnen varit hemma och att jag kunde inget göra åt det. Fick ett Nähä, till svar och ett hej då... Fortfarande lite lätt förvirrad... Kanske borde jag ha ringt och sagt att barnen var hemma, men det är det aldrig någon som gör om min son ska följa med hem och de är sjuka. Det är väl sådant barnen märker under dagen. Enda gången jag brukar be föräldrarna ringa är om jag tex tagit på mig jobb eftersom jag vet att barnen inte kommer hem, för då är det bra att veta, annars är det väl bara kul att få hem dem. Ja ja, inget som jag ska ödsla mer energi på.

Nu har jag inte tid med det här mer för dagen.

Kerstin

Prövade att klicka in Sullivan idag. Var ju som väntat inga problem. Han fattade direkt! Han fattade till och  med lite för bra, för när jag tog undan "targeten" bakom ryggen så gick han bakom mig och "duttade"!!   Tja vad ska man göra, var ju bara att klicka och så kom lill nosen fram och fick en godis, in bakom ryggen och "dutt", klick och godis!! Underbar liten kille!   De andra skötte sig också bra. Fattade direkt. Curre kunde jag gå ett snäpp längre med och till och med pröva att gå med sänkt huvud (lång och låg helt enkelt). Så klok kille det där!! Curre har ju kommit lite längre i sin utbildning och är mer mogen mentalt så jag vågade pröva, annars ska man ju ta det lugnt, inte forcera. Fröken Z fick vila idag, imorgon kommer sonens kompis och ska provrida, blev lite fundersam när jag pratade med hans mamma, lät som om hon trodde han kunde rida regelbundet här om det nu skulle vara så att han gillade det... Hmmm, bedriver ingen gratis ridskola, ingen ridskola över huvudtaget, men det får vi ta sedan, kan ha missuppfattat. Tycker det är helt ok att barnen har med sig kompisar hem och visst får de rida ut en sväng om allt stämmer, men där slutar nog min tolerans eller hur man nu ska uttrycka det. Har blivit lite bränd på det. Har haft folk som ridit både Prins och Sydney (och andra hästar jag haft)eller frågat om de får, men så snart man tycker att de kan köpa en spånbal eller iaf en morotspåse så ser/hör man inte röken av de något mer, men då får det vara. Sedan finns det andra som hjälper till om de kan och då är det ok. 

Uppdatering ang Tant Röd så går det strålande, hon får guldstjärnor varje dag!! Underbart att höra!!

Avslutar med lite skrutt bilder...

Man får ner en hel del i en Hööks påse...

Ett barn tex...

Och så njuter somliga av den sista snön...

Ett bra sätt att svalka sig efter ett hopp pass..

Oskarp bild, men det får ni ta!

Kram på er!

Nu ska jag kolla vad ni gjort i helgen.

Kerstin 

Snart dax att lasta fröken Z för andra dagen av träning. Ska bli lika roligt idag som jag hade förväntningar igår. "Belöningsbaserad hästträning" eller klickerträning. Kan hålla med om vår "fröken" Carolina Fransson att klicker förknippas med trickträning, men efter att ha gått igenom träningen och sett närde andra tränar så ser man verkligen vilket otroligt effektivt instrument klickern kan vara. Jag höll ju på lite med klicker när jag hade Lukas, men han var ju en otroligt intelligent liten kille så han löste ju det jag gjort fel. För nu så här efter kursen så inser man ju att man hade sina små olater och en massa okunskap (som vanligt).

Vi började med en flugsmällare som "target", nos på, klick, undan med smällaren, godis. Phu!!

Nästan värre än att rida, massor med saker att hålla reda på.

Fröken förklarar och visar, Zabina förklarar och visar att hon minsann kan ett annat trick och tycker det också kan ge lite godis... Sorry, inte idag!!

Det var en trött Z som kom hem igår kväll, gick raka vägen till boxen utan att ens prata med killarna!!

Kurskamrater, fröken Carolina och lite kurshästar..

Hästarna gick ute i rasthagar hela dagen, perfekt. Låg vid ridbanan och ingen behövde vara ensam.

Nu ska jag snart lasta igen och åka iväg.

Ha det så bra!

Kerstin