För 3 år sedan idag, den 19/4 2012 så va jag och provred han som sedan skulle bli min Guldgosse.

Jag är lika lycklig nu som då, när jag rider honom.   

I fredags så lastade vi Grålle och Walle och for till ridhuset. 1:a gången Walle va i ett ridhus och det skötte han bra. I början va väggarna lite läskig och ena hörnet, men det slutade med att de travade runt spåret utan problem och avslutade med att skutta lite över några små kryss. Grålle däremot skötte sig inte alls lika bra. Han tyckte det va lite orättvist att Walle skulle stå med mig i mitten och han skulle springa runt på en volt, så han "tjurade" ihop lite och stod stilla, trots att dottern kämpade på. Men när Walle och jag traskade runt så gick det bättre. Men han har ju andra bra egenskaper, vår lilla Grålle.  

Sötisar!

Vi ska försöka åka in de fredagar dottern är hos mig så det blir lite av en vana för dem att åka och kunna ridas trots att en står kvar i lastbilen eller i mitten av ridhuset.

Om nu Grålle "misskötte" sig i ridhuset så gjorde han det i alla fall inte i skogen igår. Då va han pigg som en mört och busade med dotter, men det va snällt bus och det skrattades mycket. På hemvägen skuttade de glatt över några små terräng hinder och som avslutning så övervann dottern sin rädsla och styrde på däckhindret, de kom över tillsammans, men eftersom dottern spände sig lite så hamnade hon på halsen på Grålle efter landningen och när han stannade och sänkte huvudet så va det ju liksom bara att sätta sig på backen för henne. Men det gick bra, hon va glad över att ha hoppat det "läskiga" hindret och själva språnget va det inget fel på. Skulle tro att de hoppar de flesta hindren på terrängbanan i höst. 
Men nu ska vi sätta fart och bege oss ut i blåsten och ha en trevlig stund med våra 4-benta.

Tjing på er!

 

marianne

19 april 2015 22:22

Oj...redan tre år år?!
Tiden går minsann

http://marresmams.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...