Ja, det är ju så han heter vår fina Walle. För er som följt vår resa från det att han kom till oss, som ganska nyinriden 3-åring tills idag, då han i princip springer på lastbilen, låter sig tränsas och sköter sig exemplariskt på den lilla "tävlingen" vi va på idag kan nog förstå den lycka vi känner idag. Vi köpte honom av en tjej som gjort ett jätte jobb med honom efter det att hon köpt honom från ett mindre bra hem. Walle är en JÄTTE fin ponny på alla sätt och vis. Han är så snäll med barnen både när de hanterar honom och när de rider honom. Han har fortfarande sina trauman med sig när det gäller bakben och öron. MEN idag lyfter han bakbenen utan problem, kanske inte för vem som helst eller hur som helst, men för oss gör han det. Jag kan tränsa honom, inte som jag tränsar de andra, MEN jag får på tränset nästan lika snabbt som på en häst utan trauman. Idag traskade han på lastbilen utan minsta lilla tvekan när vi skulle åka och när vi lastade på "tävlingen" så backade han en gång sedan klev han på. Han är naturligtvis lite på tårna när vi lastar ur bland andra hästar och folk, men står still när vi sadlar och kliver upp. Han traskar runt banan utan problem och visst tittar han på vissa hinder, men han är ju knappt hoppad, så vem kan klandra honom.

En liten fin rosett idag, Walles 1:a!! Prins va naturligtvis med som moraliskt stöd.   

Annars går det mesta som vanligt i hästarnas tecken. Frina har varit här och ridit både Walle och Sullivan. Och vad ska man säga annat än att hon är guds gåva till alla hästar! Vilken känsla den ungen har!!!   Och ingen kan vara gladare än jag som just nu har henne som ryttare på mina små älsklingar!

   
Bästa Frida på Walle och Sullivan.

Ha det bästa alla!!