Sol, den här helgen skulle vara solig och varm.... Tja varmt hade vi.. Möttes av den här synen när jag kom ut och skulle ta ut hästarna.

Japp, man kan ju gråta för mindre.. 

Sedan ligger ju hödörren till vänster om den här dörren och kasa dörren på andra sidan... Tjohoo liksom!

Slängde åt dem hö och gick in igen och åt frukost... Måste ladda mentalt för detta jobb. Har nuskottat fram dörren så de kommer in och ut, samt en smal gång in till hö förrådet. Fyllde upp 2 skottkärror igår när jag mockade, men orkade inte skotta baksidan, det får jag ta i dag, det var ju inte pudersnö direkt..   Men hur var det nu, positivt tänkande..

Här hade jag hö en gång i tiden.. Japp, det är dörren man ser liiiite av..   

Efter det här var ju humöret på väg ner, och solen, vart var solen?! Ungarna ville ut till Åstön och åka pulka, som vi pratat och planerat eftersom det skulle bli strålande  i helgen. Så vi packade ryggan och begav oss iväg. De hade bara kört med skoter dit vi skulle, men det gick skapligt att gå, vissa bitar trampade man igenom lite. Ena backen gick inte alls att åka i men den andra lyckades vi efter några åk få upp lite mer fart i. Men den blöta snön bromsade naturligtvis.

Men lite fika och bus i snön och barnen var rätt nöjda ändå och trots att solen lyste med sin frånvaro så kändes det i ansiktet att den tog ändå.

Undrar vem som är knäppast.. Dexter eller barnen...

Man kan ju fundera vad de letar efter där nere, våren???

"Jag vill inte se galningarna.."

"Kan man komma fram nu??"

Blöta och nöjda så begav vi oss hem efter någon timme och gissa vad som kom fram bland molnen?! Så dax då liksom!!    Men nu ska vi tänka positivt, vad kul och skönt, så kan jag ju rida i solens varma strålar när vi kommer hem.. Och som mina kloka barn sa, vi fick ju tid tillsammans och hade mysigt ändå. Och så var det ju.   

Hemma igen så blev jag bara SÅ trött... Tänkte först strunta i att rida, men fick på mig ridbrallorna och visslade på guldgossen, han tittade lite tveksamt på mig där han stod och njöt av värmen, men när Walle började gå så kom han i full galopp, han måste ju hinna först!! 

Han hade tydligen just rullat och var mysigt blöt och lagom lortig. Han skulle ju ha kunnat rulla sig i den rena snön... Eller var det för mkt begärt..   Nåja, slängde på honom sakerna och begav oss ut i det härliga vädret, humöret hade sakta börjat vända. Ungarna höll på att ge hästarna vatten och dottern stod redo med kameran så vi fick ställa upp på ett foto. Tror jag lyckades ställa honom så man missar de skitigaste partierna på honom. Ja ja, snart vår så jag kan spola av honom och få svansen vit igen.

Skulle bara bli en kort skritt sväng idag, bara njuta och slappna av. Men den gyllene killen kändes så fin så jag tänkte att jag travar en bit bara... Bara en bit till, bara en gång till... Hmmm, poletten har verkligen trillat ner och styrkan har kommit snabbt hos honom. Kanske lite galopp, bara en liten bit... Oj oj!! Vilken känsla!! Här sitter jag på en skogsväg och rider i en kort bärig galopp, fram lite, rätar upp mig och han kommer tillbaka direkt. Jag sitter ner och jobbar en häst i galopp, en bärig och fin galopp!!!??? När hände det sist!? Bröt av till trav och inte ens då bar det iväg. Beröm i massor och en fundersam matte, vad har hänt?! Skrittade en bit, travade lite och bara lite galopp åt höger också, kan väl knappast vara lika bra... Jodå, det var det!! Sagolikt!! Skritt, klappar i massor. Funderar när jag vänder hemåt. Nää, kan väl knappast gå att kontrollera honom nu, dumt att förstöra det bra vi hade.. Men man kan ju pröva... Exploderade in i galoppen, men efter några språng så galopperade han på i en lugn och bärig galopp, behövde inte hålla i honom, hade ett sug men han använde sin energi till att jobba istället för att springa iväg. Bröt av till en fin trav och lät honom trava på lite i sista "knixet" innan vi var uppe på det platta igen, rätade upp mig och han fångade upp sig och saktade av. Skrittade nästan helt lugnt hela vägen hem sedan. Han är helt gudomlig nu!! Kanske därför jag bävar inför varje ridtur, vill inte att det ska gå dåligt nu, är rädd att bubblan ska spricka. Försökte fota honom i stallet, för han har börjat lägga på sig över rumpan, men det är ännu för lite för att det ska synas på bild, men syns tydligt när man står där. Det känns så bra med honom nu. Vet inte om jag ska sluta fundera så mycket om och på honom, eller om jag ska fortsätta. Att han kan är jag inte ett dugg "förvånad" över, det vet jag ju, det vet ju alla. Det finns ju filmer på honom där han visar vad han kan. Men det är lugnet, det härliga lugnet som sänkt sig över honom och i honom.

Ja ja, nu njuter jag o tar mig en kopp kaffe!

Kram på er!

Kerstin

 

marianne

25 februari 2013 10:19

Om man bortser från den där snön så var det ju en perfekt dag...men iofs....snöskottning är ju träning ;)
Jag är så glad att du kommit igång med din ridning igen :)

Sv: jo jag tycker oxå det spricker i planerna för det mesta...oftast behåller jag planen i skallen, men om den finns "på papper" inbillar jag mej att jag är mindre benägen att "inte orka" eller låta något annat komma emellan.

Hon har ett fint steg och en bra teknik, men lite svårt med taxeringen ibland...lite brått...med en bom innan blir det lättare.
Det är ju knäppt när man måste binda upp sej, för det första så är de bara vissa/samma som får vara med varje gång eller som du säger, man får betala för nå´t man inte kan utnyttja vissa gånger. Det kommer hit en dressyrtränare regelbundet, från början var vissa snabba att anmäla sej, nästan varje gång är det nån som inte kan och dom måste ut och ragga ersättare....jag kan iofs förstå att man bygger träningen på flera steg, men ändå....
Det bästa vore ju att kunna anmäla sej från gång till gång.
Tycker jag alltså;)

http://marresmams.blogg.se

 

Camilla

25 februari 2013 15:55

Han är ju så otroligt vacker den hästen. :)

http://parellikusken.blogg.se

 

Erika

25 februari 2013 19:27

Oj, de där med snön var ju mindre skoj.
Men sol o värme är härligt värre.

De har vi med haft sen i fredags och vilken energi man får av solen.
Känns som jag inte vill göra annat än tillbringa timmarna utomhus, i stallet, rida och sånt.

http://eriikapettersson.blogg.se

 

Anna

25 februari 2013 19:32

Blötsnö är ett öde om man inte har tillgång till en bra traktor:( Från taket hemma har nästan all snö rasat. I stallet är dock allt kvar än!! Man är tacksam när snön är kvar på taket när man både kommer till stallet och är tillbaka efter ridturen. Men nu känns det som om det kan rasa ner när som helst:S Vi får se!! Tur att pappa kan skotta med traktorn:D

Vad härligt att ni kunde åka lite pulka!! Det ser ut som om både barn och hundar hade det jättebra:D Jättefina kort!!!

Härligt att det lossnar med Hero för varje dag nu!! STORT GRATTIS!!!

Svar:Eller hur;) Jag gillar att ta det lugnt i stallet:D Är så skönt att slippa stressa men hade ingen aning om att klockan blev så mycket:O Det är väldigt trevligt att få sätta sig vid dukat bort emellanåt:D Man vänjer sig lätt;) Hi hi!!

Slalompinnar är ju perfekt!! En av mina kompisar satte upp ett gäng stavar att träna på innan hon köpte slalompinnar. Om man har några snälla kompisar eller släktingar med gamla stavar kan det vara ett alternativ så länge:)

Jo, du Mello har varit så konstig i år:S Många märkliga låtar och knappt några bra alls:O Och ligger underhållningen i mellan akterna så är det ju helt klart något som är fel...

Mvh Anna & Tabasco:)

http://www.anaby.bloggplatsen.se

 

Kim

26 februari 2013 23:22

Men fy va jobbigt med snön som rasar ner!
Men tänk så vältränad du är nu!

Skotta snö och skrapa bort is från bilrutan är något jag inte saknar ;)

Men att åka pulka det saknar jag...saknar många saker, men jag får frossa i sånt på semestern :)

ha det gott!

http://varmt.bloggplatsen.se

 

Anna

1 mars 2013 13:58

Vilken kul syn..^^ hade dött om det varit utanför min dörr;)

http://annashastliv.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...