Tja regn, grått, kvavt och en attans massa mygg gjorde ju att humöret inte var direkt på topp i går förmiddags. Avskyr mygg och svett... Hu..

Men efter att ha röjt lite inne, så kom solen fram och mitt humör steg sakta. Efter en fika med barnen ute på altan så städade de upp lite och jag gick ut för att rida, sa till dottern att den dagen hon kände att hon vågade så var hon välkommen att följa med på Walle, i lina då förstås! Jamen se det var inga problem, det vågade hon redan idag. Sagt och gjort. Eftersom rutinen bröts för Walle då vi tog in honom tidigare, så valde jag att inte tramsa med något onödigt, vi borstade, sadlade och tränsade utan större problem, fick inte över tyglarna, så de fick jag öppna men jag "bråkade" inte utan bara gjorde det... Upp med ungen och upp med mig och iväg.. Vi fajtades med miljoner mygg trots myggmedel på både hästar och oss.. Blev lite bättre när vi kom ut på travvägen. Där fläktade det bättre. Vi tog den långa sega backen och sista biten så travade vi en bit. Walle flåsade som en blåsbälg när vi kom upp på toppen, men vi fortsatte trava ända fram till stigen som går hem igen och det var en trött Walle pojke som skrittade bakom oss. Så till slut så frågade jag om hon vågade rida ensam och ja, det skulle nog gå bra, var nog ingen risk att Walle skulle orka hitta på något när han va så trött. Dessutom är ju Hero en klippa att styra in i om det skulle bli något. Walle är inte busig på det viset, men rädd kan ju alla bli och han blir stark när han drar ner huvudet och vill äta och så.

Lite suddig bild i farten!

Hemma igen så var han helt okomplicerad att hantera. ;) Det är det som är metoden, trötta ut honom, hi hi!! Hoppas på lite sällskap idag med, bra för tjockisen att röra på sig och lika bra att passa på när dottern ändå har en allergitablett i sig.. De räcker ju 24 timmar, så om hon rider 2 dagar i rad vila 1-2 och så häst igen 2, vill inte att hon ska ta tablett varje dag. Men jag tror ändå att det blir hästfritt i längden... Tyvärr... 

Precis innan vi var hemma så hörde vi åskan och jag var precis klar i stallet när himlen öppnade sig och skyfallet kom. Ibland har man tur! :)

Kvällen avslutades med filmmys och bus. Ha inte känt mig så här lugn och avslappnad på evigheter, tror jag helt enkelt bara gett upp helt. Hur jag än gör så slår det ju alltid tillbaka på något vis har jag märkt. Som när X:et säger när han drog för ett år sedan att han inte ville ha något och så nu säger han att det är väl dax att dela upp sakerna... Säger inte att han inte har rätt till det, för det har han, men.. Tja jag vet inte och som sagt jag orkar inte fundera på det heller. Tog ett varv i huset och insåg att jag inte just ville ha något av det vi har heller och kanske var det det som gjorde att lugnet kom... Jag vet inte, känner mig inte uppgiven, bara helt lugn och tillfreds. Kanske jag redan omedvetet har tagit beslut angående mitt liv som jag ännu inte riktigt förstått. Som sagt har varit många funderingar sista tiden, kan vara så att alla de på något sätt landat och börjat få fäste. Den som lever får se..

Kram på er!

Kerstin

 

Erika

15 juni 2013 11:08

Va tråkigt att hon är allergisk. :(
När ni har de gemensamma intresse, hästar, ridning så sätter allergi stop för de. :/

Men kul för dig att få lite sällskap och kul för dottern att få rida lite. :)

De är nog bra att trötta ut unghästarna.
De brukar kunna ha lite hyss för sig med för mycket energi i kroppen.

Hur har det gått med Curre? har han åkt ännu?

http://eriikapettersson.blogg.se

 

erika

15 juni 2013 14:22

Sv.
Ska abolsut hälsa om jag träffar Anna och kommer ihåg de vill säga. :)

Sant, sant^^
Hoppas Walle växer och mognar i sitt sätt.
va tråkigt att hon drog sig ur.

http://eriikapettersson.blogg.se

 

Cicci

16 juni 2013 00:25

Ne men va kul :D va duktig hon e !!

Åh jag önskar så efter den dagen jag får äran att ha lillan som ridsällskap :D

Meh ... Menar du att han kommer nu med det? :O hmm... En stark kvinna reder Sig eller hur ? Tror det väntar något bakom hörnet.... ;)
KramC

http://www.bonnaliv.wordpress.com

 

Nina

17 juni 2013 15:08

Vad härligt att få med dottern på en ridtur. Jag har alltid varit så glad åt att mina tjejer varit hästintresserade, nu är det bara Minou som är det, var sak har sin tid. Kanske är det så med din tjeja också? Man märker ju ganska tydligt om de är så där genuint hästintresserade, fast å andra sidan är din dotter inte så gammal än.

Ja tänk om du redan fattat en massa viktiga beslut, fast du inte låtit dem komma till ditt medvetande ännu? Så kan det absolut vara tror jag. Kanske inte så konstigt om du känner dig lugn då?

http://stallskogalund.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...