Idag blev det ialla fall ridning. Trots många nysningar och lite rött runt ögonen på dottern så var det full fart.

  Fin i grönt och blått idag...

Blir lite extra jobbigt nu när de fäller, pälsen blåser ju på henne när man rider. Men hon härdar ut. Idag tog vi det lite lugnare eftersom de trampade igenom lite och på andra ställen så var det lite halt, men lite trav och galopp lyckades vi få in. Och det märks att Sydney börjar bli lite starkare, galoppen är mycket rundare och bärigare nu, även bocksprången..    Dottern hade lite balansträning..

Prins hade en blå och en grön rosett i pannluggen för att matcha perfekt.   

Backen är inte så lång men bra mycket brantare än det ser ut på bilden, så det är duktigt gjort att stå hela vägen utan att tappa balansen.

Hej kompis!!

En trevlig ridtur, trots lite kalla vindar. Solen sken och det är takdropp hela dagarna, kan det bli så mycket bättre.

Hoppas eran dag varit minst lika bra!

Skriver

Kerstin

Idag blev det Sydneys tur att få sträcka på benen på en tur i skogen. Som sällskap hade vi söta Prins med dotter.Fast jag vet inte om lipande hästar är så söta...

Först på toppen...

Och med tungan rätt i mun så kom de ner oxå..

Efter lite trav så blev tydligen Prins lite trött, eller om han bara njöt av det mysiga vädret.

Ingen stress...

Men min stora fina dam tog det hela med ro hon oxå.

Kommer de snart....

Sydney var pigg och glad, som vanligt. Lite lagomt busig och lika trevlig som alltid att rida. Vill verkligen åka iväg och rida lite i ridhus med henne. Ska bara skotta fram transporten, frisera och bada av henne lite så.. Och en sadel vore ju toppen.   

Dottern på hemvägen, lite uttråkad kanske...

En fin dag börjar så sakta lida mot sitt slut, hoppas ni också haft en fin dag.

Skriver

Kerstin

Dottern for med kompis till Drakborgen och pappa & son tog på sig skidorna och packade ryggan med fika och gav sig iväg. Så blev det bara jag och hundarna hemma. Rastade av dem och tog in hästarna för att rida New Dawn. Det var nog det dummaste jag kunnat göra idag.. Förr blev jag alltid så glad efter jag suttit på henne, en skritttur och jag log i timmar. Nu sitter jag upp och allt känns bara FEL!!! Sadeln är ju katastrof, hur i he.....e, ska man kunna rida riktigt i den. Sedan har vi ju underlaget.. Orkar inte ens kommentera det. Och till slut har vi ju lilla damen, idag försökte hon verkligen, men det går ju inte. Hennes kropp funkar inte. Det känns så otroligt väl nu när jag bara ridit Sydney ett tag. Att hon sedan sprätter och knappt vågar gå varken in eller ut från stallet pga av takdropp, är rädd för ALLT på gården (allt som stått på samma ställe allt 10 år hon levt) och håller på att springa över mig 2 gånger eftersom det droppar från granen.... Det kan jag på något sätt leva med, men att ridningen inte fungerar och att det bara blir sämre klarar jag inte. Beslutet om att hon ska slippa ridas blir allt tydligare, tror aldrig hon kommer att bli helt ok i kroppen och jag tror heller inte att det finns någon sadel som kommer att passa henne helt 100% (och min plånbok). Som min kära sambo tycker och säger; "Varför traggla på när det inte blir bra och må dåligt när jag kan rida Sydney och det fungerar och jag mår bra." Hon rids ju på lånad tid, men hon fungerar ju iaf ett tag till... Tuffa beslut....

Skriver

Kerstin

Trodde verkligen att jag skulle fastna vid datorn i morse, trots att jag satt barnen på skolbussen för att hinna med lite mer, men så blev det inte!! Tog en bra tur med Pepzi, han var full i rimfrost när vi kom hem, så söt.

Mockade och fixade med lite annat i stallet, tänk att det alltid finns att göra. Sedan städade jag åt alla smådjuren, dvs kattlådan, marsvinen och kaninen, dammsög och drog av det värsta inne på toaletten på övervåningen. Sedan for jag iväg och handlade, innan jag hämtade upp barnen på skolan. Vi fikade lite och sonen och jag tränade på 2:ans gånger tabell och lite engelska. men så var det då äntligen dax för mig och dottern att få sadla på Prins och Sydney och bege oss ut på en tur. Grannen hade kört upp en ny väg som vi skrittade fram på

innan vi gick till travbanan där vi körde lite tempoväxlingar i trav och galopp idag. Sydney har nog lite träningsvärk i kroppen eller så har hon blivit kall, för hon var så mkt stelare än hon normalt är. Prins skötte sig som vanligt perfekt! Det är inget trevligt underlag, trots att han kört med slungan, hästarna trampar igenom och det kan ju vara därför oxå som Sydney var lite kärvare idag. Men vägen är på tok för smal att rida på nu och halt är det. Så det enda vi kan göra är att trampa på i skogen och på travbanorna. I helgen blir det jobb, så ridningen får stå över lite. Vi har ju inte en endaste gatlampa här och som sagt halt på vägen, så det är säkrast att rida när det är någorlunda ljust. Pepzi har ont idag, orkade inte kliva upp och hälsa på husse när han kom hem. Jobbigt beslut framför oss.

Nu ska jag gå ut och natta hästarna och om en timme så sover nog jag med.

Skriver

Kerstin