Hade en konstig "orkar/vill inte" känsla i morse. Gick med hundarna och insåg att det var ganska halt på vägen. Kom hem och tittade på klockan, nä, skulle nog inte hinna rida. Tar för mkt tid, allt så jobbigt. Mesade på inne, men av någon anledning så bytte jag om till ridkläder innan jag gick ut i stallet. Hero kom upp till grinden när han såg mig. Jag fortsatte in i stallet, hade SÅ mkt att göra först....   Men tillslut så gick jag ut igen, Hero stod längst ner i hagen, såg mig och travade upp till grinden... Kändes som om han ville något...   Det var bara att inse, det var meningen att vi skulle ut idag. Beslutsångest när väl kom upp på ryggen, vart skulle vi rida, vad skulle vi göra... Halt, trist, tråkigt... Red bort mot grannen, ringde honom när jag stod på infarten och frågade om jag fick gena över hans gård, inga problem. Hero var spänd hela vägen dit och gick och små taktade. Ja, som ni här, humöret var på topp!! Red över gården med spänd häst, kortade upp tygeln lite för att bromsa upp honom... Vet inte vad som hände, men helt plötsligt så var han helt avslappnad och super fin. Lät honom trava en bit och hör och häpna, på halv lång tygel!! Och han var lång och låg, travade lugnt i en lugn härlig trav! Vi travad på hela vägen upp i skogen, saktade av när det började gå nedför. Skrittade på lugnt nedför, travade igen på rakan ner till min ridäng. Där nere spände han till sig lite, men fortfarande under kontroll. Så travade vi på, fortsatte vårt jobb med övergångar, de blir allt bättre. Och tills slut var han så underbar så jag kunde inte låta bli... Satt till och han fattade en underbar bärig galopp!! Lite hastigt, men svarade så fint på min förhållnig och låg sedan kvar i en underbar galopp! Inget stress eller struttiga språng, inget studsande och hetsande. Bröt av till trav och sedan skritt utan problem. Lite hetsig i skritten ett tag. Lade in lite mer trav jobb och fick efter ett tag samma "läge", fattade höger galopp och gissa vad!! Lika underbara den! Här blev det några små bocksprång av glädje eller om det var spänningar som måste ut. Vi avslutade det hela med en något överilad trav, men skaplig skritt hem. Helt klart MVG idag!! Hur det gick till har jag ingen aning om, med tanke på hur oinspirerad jag var. Men kan ju bara konstatera att även om vilan blev längre än jag planerat så har den varit väldigt bra för Hero. Han har fått landa mentalt, kanske fått läka om han haft spänningar och ont i kroppen, vad vet jag. Jag vet bara att nu funkar VI!! Resten är historia och den är inte vår, vi har framtiden som är våran!! Och den ser vi fram emot.   

Så kom barnen hem och dottern ville rida efter mellis. In med Walle och så gick jag, dottern och hundarna iväg. Vi skulle bara gå i skogen en sväng, men där var skogsmaskinen och höll på att skota fram timmer så det var bara att fortsätta efter vägen. En bil kom i FULL fart, bromsade inte och vi hade ingenstans att ta vägen. Arg som ett bi så kliver jag ut i vägen, och skriker (som om han skulle höra mig) men han ställer sig på bromsen och får stopp innan oss, jag klev åt sidan när han började bromsa, var så jä...a arg att jag glömde kolla vad det var för reg nr. Walle däremot var helt lugn. Vi fortsatte vår promenad efter vägen och in i skogen på ett annat ställe. Walle skötte sig naturligtvis exemplariskt. Vi mötte flera bilar på hemvägen, men inte en reaktion från hans sida. Duktig pålle!!

Inte världens bästa foton, men världens bästa är på dem iaf!!   

(Kedjan har jag bara på fall att, tycker den är smidigare än grimmskaftet, vet att ngn kommer att fundera på det

Han drar inte i den och inte jag heller...)

Tja, det var min dag i stora drag, hur var eran?

Kerstin