Efter en snabb tur till köpcentrumet för lite diverse handel så var det dax att äntligen få rida guldpojken.

Dottern ville följa med på Prins och det var väl ok. Fix och mys och så iväg. Lite bråttom när jag skulle upp på honom, men sedan var allt bara perfekt! Skrittade på långa tyglar, stannade och väntade in Prins, gick igenom, vattenpölar, lera, snö, is, gräs och grus. Vi vände och red hit och dit, fram och åter, allt för att kolla läget, inga problem. Vi travade och han var helt lugn, tyckte det var lite jobbigt när han fick trava uppför en ganska lång och svagt sluttande väg, men trots lite stånk och stön så travade han på lugnt, lång och låg! I'm in heaven!!! Dottern såg väldigt nöjd ut hon med, länge sedan vi hade en så trevlig uteritt.

Tack för en trevlig ridtur!

Jag är så glad att jag fått chansen och äran att få lära känna denna vackra och fina pojke. Nu ska vi så sakta bygga upp styrka och kondition, så att vi får många härliga år tillsammans. Tusen tack Anna K för att du tänkte på just mig och tusen tack Anna L för att du gav mig äran att förvalta denna guldklimp!   

Tackar även för alla era fina kommentarer och lyckönskningar, de är guld värda!

Somnar lycklig ännu en natt!

Kerstin

Eftersom filmen ligger för allmän beskådan på You tube så kan jag ju lika bra länka upp den hit.

Det här är salufilmen på honom, innan han kom till tjejen jag hämtade honom ifrån.

Han är fin, men personligen så tycker jag att de forcerat fram för mycket för tidigt på honom, men det ser man ju på tempot och bärigheten, väldigt svajjig mm. Men en riktigt trevlig pålle med trevliga förutsättningar är det ju, det kan man se. Och med det menar jag inte att jag tycker att ryttaren rider dåligt eller så, bara att det gått lite fort fram.

Snygging!

Idag var han MYCKET coolare när jag tog honom till hagen än i går. Lyssnade jätte bra på mig och kunde gå på långt grimskaft sista biten. Han är väluppfostrad, men för tillfället lite understimulerad, det märks så väl, fast jag inte känner honom. Påminner väldigt mycket om små killarna och hur de är i sitt beteende.

Måste i väg och köpa hundmat idag så då blir det till att köpa en kortare sadelgjord också, han kunde nästan ha den som Zabina har...   Säger en hel del om Zabinas grovhet...

Ha en bra dag!

Önskar

Kerstin

Och blir så inspirerad. Ser fram emot träningarna som vi ska vara med på i framtiden.

Släppte ut Zero i morse ensam på andra sidan vägen.

Gick bra, men jag tyckte lite synd om honom, så jag flyttade över Walle till honom som sällskap och det var nog lika uppskattat av dem båda!

Hej kompis!

Grått och tråkigt väder, snö och regn om vart annat, men nu börjar det spricka upp. Ska bli bättre i morgon har de lovat. Hoppas det, för då kanske vi kan skritta ut en sväng. Hade tänkt det idag, men det blev på tok för mycket styltor så det var bara dumt att chansa när det är ett nytt ställe sov. Fast jag tog en promenad med  Guldgossen i skogen och det var inga problem. Han blir lite på när han går bredvid mig, men väldigt fin och uppmärksam när han går bakom. Vi tränade lite på att stå still rent allmänt och att stå still vid en stubbe (kan ju hända att matte behöver hjälp att komma upp någon gång). I det stora hela så funkade allt, men han vill ju väldigt gärna iväg, har inte tid att stå still, så vi får träna på det.

Sedan blev jag lite fundersam över dessa 2 foton... Har traven svävmoment???

Hur var det där nu igen....  

För er som tänker kommentera tråd och stolp så kan jag redan nu svara på att det som hänger och nästan rasat ligger i en hage utanför den här. Har nämligen dubbla stolpar och tråd, av någon shettis anledning!   Men de syns inte så bra på bilden. Bra att ni slapp fundera på det, jag är så snäll på lördagar.  

Nu ska vi se film och snacksa, ha det så bra!

Kerstin

Ja, det är väl dax att presentera pållen, som nu står i mitt stall. En kille, 11 friska år. Flyttade till detta avlånga land i november 2011 ifrån det något varmare Spanien. Han är en korsning Lusitano/PRE. Rör sig riktigt trevligt och kan en hel del. Dock har han bråttom, bråttom, bråttom... Så det är det vi ska jobba med, att hitta lugnet och att bygga upp oss båda.

Bråttom, bråttom...

Ännu finns ju inte så mycket att skriva om, men det kommer väl, hoppas jag. Jag köper honom av en jätte gullig tjej. Som av olika anledningar inte kan ha kvar honom. Men hon är alltid välkommen hit och hälsa på oss.

Jag trotsade snön som vräkte ner nu i kväll och for upp och hämtade honom, dels för att de lovat ännu mer snö i morgon och dels för att jag ev ska jobba i morgon så det var lika bra. Han gick så gott som rakt in i transporten, stod som ett ljus medan tjejens pappa fixade med bommen mm och stod även still hela resan hem. Lastade ut honom själ utan problem, han knatade rakt in i stallet, morsade på Fröken Z och ställde sig sedan för att äta.

Så attans typiskt att det ska tok snöa nu då!! Tror jag har några gamla broddar kvar sedan tiden då jag hade skor på mina hästar, hittar jag dem så kan jag ju iaf skritta ut.

Sambo sa, WOW, vilken snygging. Dock var han liiite orolig att jag köpt honom bara för färgen...   Men den är bara en bonus i det här fallet. Han har alla förutsättningar för att bli en riktigt trevlig kompis till mig. Jag tror faktiskt jag har hittat rätt den här gången. Så nu hoppas jag att vi båda får behålla hälsan och då kommer vi ju att få många härliga år tillsammans och jag kan dö lycklig (om ca 50 år)..   

Sonen har också varit ute i stallet nu på kvällen och "godkänt" honom. Så vi får väl se vad dottern säger i morgon då när hon kommer hem.

Kom på en annan bra sak när jag jobbade idag, en isabell passar ju i princip i alla färger... Bara en sådan sak!!  

Lovar att ni kommer att få läsa mer om guldgossen!

Natt natt!

Kerstin

Kommer ni ihåg när ni var liten och ritade er drömhäst. Hästen som hade allt, som var så vacker så det gjorde ont i hjärtat när man tittade på den (ungefär som Sullivan.... och de andra finingarna jag har  ). Så växer man upp och man hittar sina fina hästar, de är inte lik hästen som man drömde om när man var liten, men de har det man letar efter. Tänk er att sedan se hästen i en annons, men veta att det inte kommer att bli ni, av olika anledningar. Tänk er sedan att få ett tips om en häst, som visar sig vara just den. Tänk er sedan att allt stämmer och att ni helt plötsligt är på väg till den. Fjärilar i magen och förväntäningar. Så kliver man in i stallet och där står den, hästen från drömmen, hästen som man ritat om och om igen, hästen som bara skulle finnas i sagan. Där står han och JAG ska få rida honom!

Lyckan är total!

Jag lovar att sluta dra i innertygeln...

Det var en pigg och lite busig kille som vi sadlade på och sedan red. Men trots att mörkret föll, det stod en massa hinder på ridbanan, hästar kom och gick, människor kom och gick så kom vi till sans. Om jag fått bestämma så hade jag nog suttit där än...

Alla god råd och allt sunt förnuft är som vanligt bortblåst, men oj så bra allt kändes de stunderna vi båda kom till ro och balans. Som vanligt finns massor av saker att jobba på, men det är inga problem, bara styrka och lite mental balans.
Han är inte så hög, mellan 155-160 cm, men en massa mer muskler på den här så blir han ju alldeles lagom, eller vad tror ni? Tycker ni jag ska ha en större häst?

Natt i natt!

Från en lycklig, snart drömhästägare!

Kerstin

... Att jag fortfarande kunde bli SÅ nervös!! Tur i oturen eller vad man nu ska säga, så är det en gammal bekant som ska visa hästen och vara med när jag rider. Hästen är inte riktigt igång och inte jag heller så det är väl kanske också bra. Några långa timmar kvar innan det är dax, har fullt schå att få i mig frukosten, antar att jag knappast får i mig något mer idag...

Jag var alltså nervös när jag skulle upp och hämta lilla Sockertoppen Hulda och likaså Fröken Zabina hos Jennifer, men då skulle jag ju inte ens rida, så ni kan ju tänka er hur jag är nu! Kan ju meddela att jag redan varit på toa 4 gånger!!   Vill ju så gärna att allt ska stämma. Måste komma ihåg att andas under dagen... Att rensa mina tankar och bara vara här och nu. Phu!!

Var på ett intressant föredrag igår om Huntingtons sjukdom, fruktansvärd sjukdom, intressant föredrag. En fantastisk människa som höll i det, levde för det hon jobbade med.

Var även på skolan ang sonen. De har gjort lite tester, jag tycker han har det lite för jobbigt med läsningen, han kan, men blir trött fort, så nu har det varit en utredning. Mycket riktigt så hade han mycket bra förståelse mm för ord mm, men var långsam i sin läsning. Vi har fått remiss till ögon och nu har han även fått lite special träning vilket har gett mycket bra resultat i läshastigheten. Det känns ju bra. Måste ju vara så frustrerande när man kan och förstår, men inte orkar läsa fort, kan ju vara någon liten översynthet eller något annat med ögats muskel som gör att han blir så trött. Själv älskar jag ju ord, både att läsa och att skriva (om någon missat det...  ). Och har väldigt lätt för det, samt är ganska snabb att läsa, vilket gör allt lättare. 

Nej, nu ska mina skakande ben ta sig ut på en tur i skogen med hundarna, sedan blir det lite ponny jobb innan barnen kommer hem.

Håll tummarna att jag inte trillar av och att jag får godkänt!!

Kerstin

Det drar ihop sig....

Jag är verkligen nervös!!

Kram Kerstin

Nej, ingen panik, men nu har jag några på G som verkligen kan vara något för mig. Känns så roligt. Ska boka tider för ev provridningar nu och så får vi se vad känsla och plånbok tillåter. Ganska lustigt med en av dem, då jag för flera månader sedan tittade på den via en annons sida. Och nu helt plötsligt så visar det sig att den tillhör en kompis till min kompis!! Hur liten är inte världen ibland! Så är även faller för en av de andra pållarna. Och den 3:e tillhör en som jag nyss skapat en kontakt med, men det känns tryggt. Det bästa är att alla dessa vet verkligen vad jag vill ha och bör ha, så snälla, håll tummarna. Kan ju säga så mycket att en av dem är en riktig sagohäst i mina ögon sett!! Skulle jag få äga den så kan jag dö lugnt (om ca 50 år...).

Snacka om energi kick man fick efter det samtalet!! Phu! Tur det, eftersom jag ska vara vaken länge nu. Hela natten, sedan ska jag få vara med på ett vad jag kan tro bli ett mycket intressant föredrag i 4 timmar, sedan är det utvecklingssamtal med sonen. Och då har jag bara hunnit vara hemma en sväng och släppt ut hundar och hästar på morgonen, så jag har allt med stallet kvar. Tjohoo!!! Kommer att somna ovaggad i morgon kväll. 

Mina barn blev hemma från skolan idag och precis när jag vaknade så blev jag uppringd av sonens kompis mamma, som frågade varför hennes son kom hem?! Tja, svarade jag, mina barn har varit hemma idag. (Anser inte att jag ska behöva förklara varför för henne). Jaha, fick jag till svar, men han skulle ju till er! Ja, svarade jag åter, men mina barn har inte varit på skolan idag. Tyst i luren... Men han skulle ju vara hos er idag, kom det.. Jag kände en lätt förvirring, vad ville hon, skulle jag åkt in och hämtat honom ändå eller vad?? Svarade bara än en gång att barnen varit hemma och att jag kunde inget göra åt det. Fick ett Nähä, till svar och ett hej då... Fortfarande lite lätt förvirrad... Kanske borde jag ha ringt och sagt att barnen var hemma, men det är det aldrig någon som gör om min son ska följa med hem och de är sjuka. Det är väl sådant barnen märker under dagen. Enda gången jag brukar be föräldrarna ringa är om jag tex tagit på mig jobb eftersom jag vet att barnen inte kommer hem, för då är det bra att veta, annars är det väl bara kul att få hem dem. Ja ja, inget som jag ska ödsla mer energi på.

Nu har jag inte tid med det här mer för dagen.

Kerstin