Måste bara få berätta att idag är det precis en vecka sedan Hegrizero flyttade hem till mig. På ett vis känns det som igår, men för det mesta känns det som om jag haft honom i evigheter. Han är så stabil och fin så det är väl därför man får känslan av att man känner honom så väl. Hade tänkt rida ut med barnen idag, men eftersom jag hastigt och lustigt märkte att Zabina skulle vaccineras innan den 29/4 så var det bara till att lasta in henne i transporten och åka till kliniken. Gick ju alldeles toppen det! Fick även med mig lite lugnande hem till Walle som vi kan ha i beredskap om han nu väljer att inte vilja bli verkad bak av hovis.

Satte mig vid dukat bord när jag kom hem eftersom sambo agerat kock idag, så gott och skönt!

Har sovit dåligt de här sista dagarna, trots natt jobb, det har varit störningsmoment hela dagarna. Utvecklingssamtal på skolan, traktorer, motorsågar mm. Men nu är det sista natten så lördag natt kommer jag antagligen att sova hårt!

Sedan Hegrizero kom in i mitt liv har jag även fått mardrömmar, jag har inte kopplat dem till honom förrän nu i kväll, när jag hade ännu en hemsk dröm och vaknade med ett ryck och kallsvettades. Drömmarna har varit väldigt ångestladdade och handlat om separationer, nu i kväll när den 3:e drömmen härjade så kom hans namn upp precis innan jag vaknade. Första drömmen som egentligen handlade om hästar över huvudtaget, men jag kopplar ändå ihop dem. Jag skulle kunna tro att jag på något sätt kopplar ihop honom med lilla Sockertoppen, hon var ju drömponnyn, sagohästen som kom till oss. En ponny jag bara råkade snubbla över. Samma sak är det ju med Zero, allt är så lika, allt hände av en slump och allt blev så rätt och slutade så fel (med lilla Sockertoppen). Jag vet att jag inte ska tänka så, men det det drar ihop sig nu, det är snart ett år sedan allt hände. Fy... 

Nåväl, en jätte rolig sak är att tjejen som rider Hegrizero på filmen hört av sig! Vad skoj det ska bli att få reda på lite mer om honom!! Pratar ju även regelbundet med Anna som hade honom innan mig, vilket är bra tycker jag.  Ni ser, även här låter det som om jag haft honom i evigheter!! ha ha!! Han är en kille som sätter sina spår, han går ingen obemärkt förbi. Mitt liv är nu komplett!   Hoppas kunna ratta runt någon liten tävling till nästa vår, då borde vi ha hittat varandra och blivit starka i våra kroppar.

I morse svor jag lite över Prins, som helt enkelt tog med sig Walle ut igenom hagen och strövade på gräsmattan!! 2 billiga ponnyer då! Tog ut brunstiga Zabina och vips så hade jag fångat in dem igen! Gäller att vara snäppet smartare än en shettis!     

11 grader varmt idag och det luktade sommar efter regnet!

Skriver

Kerstin